blue blue mölndal, the mölndal blues

jag går runt i gallerian och gråter lite. först är jag inne på h&m där de börjat tvinga en att självscanna så man åker hem med varularmen fortfarande fastkilade i sju trosor för hundranittionio kronor. i kön tävlar vi om vem som på ett passiv-aggressivt sätt kan känna mest negativa känslor inför det hela. efteråt går jag för att kissa. i dörröppningen till toaletterna där kaklet går i vitt och turkos står en tjock ensam kvinna med ett färgglatt ordensband på sig: FRIEND OF THE BRIDE. det är en syn som på ett närmast samhälleligt sätt bjuder in till att, lite på avstånd, vilja fotografera, för att sedan hänga upp resultatet i nån konsthall. vad man nu skulle dra för slutsats av en sådan bild, det vet jag verkligen inte. jag frågar, halvt snörvlande, om hon står i kö, men hon säger att hon väntar på sin väninna. kanske bruden i egen hög person, tänker jag, med ett sting av starstruck. sedan åker jag rulltrappa ner, sushi yama vid min sida, själlös sushi, man kan varken bli glad eller besviken, det smakar papper men på ett helt okej sätt, en stark trea. det var sol när jag gick in i gallerian men nu har vädret fullständigt bytt skepnad, asfalten blänker av regn, världen pånyttfödd och renad. när jag kommer ut, med känslan av att från ett rymdskepp mötas av natur, ser jag en klassisk bifrostkille i gympabrallor med sån där pitbull i tratt. jag tänker på de killarna ibland: att få vila framför deras hemmabio med surroundljud. omkring mig tar barn sats och smätter klädesplagg på varandra, försöker ducka slagen.

jag går till faesberghia men jag kan inte sätta mig på bänken för det är blött. jag står upp och skriver en dikt som jag har i mig.

jag bar er och ingenting var lättare än det
mina barn är det enklaste jag gjort
tiden jag burit dom det snabbaste en tid har gått
ingenting har känts mer naturligt än att bära er
men när ni är här vet jag ingenting om vad jag ska lära er
ni kom ostoppbara båda två
första försöket blev ni till
inget hellre än att leva ni vill
fast jag är så dum och ful
finns ni som är snäll och kul
jag missa tvåan för jag skrev det här
så är det att ha nån kär

/ttamiz